Barnen kan inte försvara sig själva, men vi kan försvara barnen!
En liten flicka på 5 år berättade när hon kom till oss: ”Jag var så liten och jag kunde inte försvara mig.” Hon är inte ensam att berätta om hur hon inte kunde försvara sig. Nästan alla, både pojkarna och flickorna, på våra hem kommer från ett liv där de blivit utsatta för misshandel och utnyttjande. Barnen vittnar om att de fått arbeta hårt för att få mat istället för att få gå i skola.
Förlorat sina föräldrar. Ofta har de också förlorat en eller båda föräldrar och ingen släkting vill eller kan ta hand om dem. Då kan det enda alternativet vara att de söker sig ut på gatan. Kan vi förhindra detta i tid så kan också fler barn räddas. Det förebyggande arbetet är därför vår högsta prioritet. Det är sargade barn som kommer till oss och de är rädda för vad de vuxna kan göra.
Men livet vänder när de får möta en vuxenvärld som visar dem kärlek, omsorg och respekt, något de kanske aldrig fått möta tidigare i livet. Gnistan av liv och glädje tänds, de får kompisar och de kan börja gå i skola som alla andra barn.
Tre syskon. Syskonen kom från en svår familjesituation där de blivit misshandlade. Pappan dog och mamman blev ensam vårdnadshavare för barnen vilket hon inte klarade. De hamnade till sist på gatan eftersom hemsituationen blev ohållbar. När de upptäcktes hade de redan börjat leva på gatan, men genom barnavårdsmyndighetens vaksamhet kunde de räddas i tid och nu finns de i trygghet hos oss och alla har börjat i skolan.
Misshandlad med livrem och träpåk!
Wilder (13), är adoptivbarn och han behandlades som en slav i hemmet och blev ofta misshandlad med en livrem och en träpåk. Han blev tvingad att jobba för att kunna betala för sin egen mat. Steg för steg började han vistas på gatan och hamnade i dåligt sällskap som ledde honom in i kriminalitet och annat elände. När barnavårdsmyndigheten upptäckte honom i denna situation blev vi kontaktade och de kom med honom till oss. Han har stora brister med att kunna skriva och läsa och har kommit efter i livet genom sina traumatiska upplevelser. Nu finns han hos oss och behöver inte längre vara rädd. Wilder förbereds nu för att kunna börja gå i skolan.
Bästa eleverna!
Nayeli (17) och Rosalía (19), (mitten längst fram). Vilken stolthet för oss alla att se flickorna stå tillsammans med de tre övriga eleverna med sina diplom som visar att de tillhör de bästa eleverna i sin kurs. I Bolivia är det kultur att alltid visa upp vilka elever som har de bästa resultaten i skolan. Vi får bara glädjas över våra flickors fina studieresultat.
Examen under dagarna två
Efter ett års frisör- och manikyrutbildning var det dags för två examensdagar då de fick visa upp sitt kunnande för att bli godkända. Åtta ambitiösa tjejer har gått grundutbildningen på flickhemmet efter den normala skolgången på dagtid. Det är verkligen en imponerande motivation som de visat. De har lärt sig ett yrke som de kan bygga vidare på och kan komma att ha stor användning för i framtiden.
Ett stort steg vidare i livet
I förra nyhetsbrevet berättade vi att Rosemary tagit studentexamen. Rosemary har alltid varit flitig och motiverad under sin skolgång. Nu kan vi också berätta att hon klarat inträdesproven för att studera ekonomi på universitet. Det är inte lätt att vänja sig att studera på universitet. Det är en egen värld som kräver studieförmåga på egen hand och naturligtvis stor motivation. De ungdomar som har förutsättningar och är motiverade vill vi också ge möjligheten till högre studier och på så sätt kunna utvecklas, påverka och forma sin egen framtid. (På bilden vår pedagog Jimena tillsammans med Rosemary)
Bolivia ett år senare!
Det har nu gått ett år sedan jag och min fru Helen besökte Bolivia och det pojk- och flickhem vi stöttat i många år. Vi hade förmånen att under en kort period få träffa dessa unga människor. Namn och enskilda ansikten har delvis bleknat. Det som inte har bleknat är glädjen över att vi med vårt överflöd har bidragit till att förändra den utsatta situation dessa unga människor befunnit sig i.
De sjöng om en fågel. Ett starkt minne jag bär med mig är när vi mötte två små flickor som kom från skolan strålande av glädje. De hade fått lära sig en sång om en fågel som de sjöng för oss och personalen. Jag har det inspelat på en video som jag tittar på ibland och jag blir lika glad varje gång jag ser flickorna sjunga och skratta.
Tänk att vi får bidra till att dessa flickor har en skola att gå till, någon att komma hem till och som lyssnar på de sånger de får lära sig i skolan. Om några år är dessa flickor tonåringar med planer för framtiden. Helen och jag känner en stor glädje i att få fortsätta med vårt ekonomiska stöd så att barnen kan gå i skola och ha ett hem att komma till, där det finns någon som möter dem och som de kan dela sina upplevelser med.
Stefan Salomonsson, musiklärare.
Fler barn än någonsin tidigare! Vi har totalt 88 barn och ungdomar på hemmen varav 62 går i skola och 13 av dem går på universitet. 13 barn är för unga för att ännu gå i skola eller av annan anledning inte varit klara eller mogna för att börja. Det är fler barn än vi någonsin har haft ansvar för tidigare.
Corona- krisen påverkar oss! Varje gång vi får rapporter från Bolivia om vilka barn som är hos oss och hör om deras historier, berör det våra hjärtan. Vi påminns hela tiden om hur otroligt viktigt det är att vi aldrig slutar kämpa för barnens rätt till liv, en trygg omgivning och skolgång.
Världen står nu inför en dödlig kris med Covid-19 pandemin, och detta lägger en ofattbar börda på familjer och barn i alla länder. Det är viktigt att vi fortsätter kämpa för utsatta barn i Bolivia som nu får en ännu osäkrare framtid.
Tack för ditt fortsatta stöd!
Ditt stöd är ovärderligt och ger barnen en chans att påverka sin framtid!
