Fanny och Emma från Örnsköldsvik skriver om sin tid i Bolivia!

Nu har vi nästan spenderat en vecka hos Jörgen & Solveig i Cochabamba och det känns som att tiden bara sprungit iväg. Från att vi kom hit har vi känt oss som en del av en stor familj. Jörgen & Solveig, som vi tidigt under vår resa lärde känna som människor med stort hjärta, har öppnat sitt hem för oss och visat otroligt mycket omtanke och givmildhet.

Vi fick även möta andra som arbetar för Barnens RäddningsArk, Anna-Maria, Javier & Jimena bland annat, som även de välkomnade oss med öppna armar. Vi har funnit det otroligt lärorikt och inspirerande att lära känna dessa människor som lägger ner hjärta och själ i sitt arbete. Även att se hur de arbetar effektivt, strukturerat och målinriktat för att skapa bättre levnadsförhållanden för barn och ungdomar på hemmen är beundransvärt.

Vi besökte barnhemmen två gånger under vår vistelse och båda mötena med barnen var överväldigande. När vi kom till El Arca, pojkhemmet, möttes vi av en stor samling glada pojkar som kramade om oss och hälsade oss välkomna – kanske ett av de mest hjärtliga bemötanden vi fått. Javier visade oss runt i barnhemmets alla lokaler som var väl genomtänkte och organiserade. Trots att han förklarade utrymmena som enkla tyckte vi att varje rum kändes ombonat och personligt. Stunden vi fick innan vi lämnade pojkhemmet stod vi mest och kände in stämningen bland pojkarna, deras skratt, energi och livlighet var påtaglig.

På Rosa, flickhemmet, fick vi om möjligt ett ännu mer sprudlande bemötande. Den ena efter den andra tog emot oss med en varm kram och ett stort leende. Efter en rundtur i huset där tjejerna bor var vi båda två överens om att dessa barnhem håller mycket bättre standard än erfarenheter från andra barnhem. Vi fick därefter mycket tid till att umgås med flickorna vilket var en upplevelse svår att sätta ord på. Trots språkskiljaktighet satt vi ner med dem och pratade om allt mellan himmel och jord.

Det var inte bara vårt möte med barnen och ungdomarna som värmde i hjärtat. De vuxna som arbetar på hemmen lär inte bara barnen rätt och fel, samtalar och uppfostrar dem utan även umgås, skrattar och har roligt tillsammans. Man känner att det är en avslappnad miljö där barnen och ungdomarna bryr sig om varandra och det skapar en familjär känsla.

När vi lämnar barnhemmen känner vi oss känslomässigt delad. Barnens historier är gripande och det är svårt att förstå vad de blivit utsatta för. Samtidigt känner vi sådan otrolig glädje över att barnen fått möjlighet att komma till Barnens RäddningsArk där de får leva i en trygg och kärleksfull miljö och chans till en ljusare framtid.

Fanny och Emma