När framtiden är mörkare än natten, då…

Barnen kan inte försvara sig själva, men VI kan göra det tillsammans!
När livet för barnen har rasat samman och framtiden är mörkare än natten kan ljuset ändå bryta igenom. Våra två hem välkomnar alltid de nya barnen med värme och kärlek. Livet och hoppet om en framtid börjar sakta spira. Vi ser det först i barnens ögon. Allt får ta sin tid, men snart känner barnen att de är trygga. Rädslan och osäkerheten byts mot skratt, lek och gemenskap. Så har det blivit för Jerlin, 13 år och Mishel, 11 år som kom till flickhemmet för en kort tid sedan. Flickorna övergavs av sin mamma och fick klara sig själva helt utan omsorg. Jerlin slutade gå till skolan för två år sedan och Mishel hade aldrig fått börja gå i skolan. Hon hade heller inga ID-handlingar som visade vem hon var. Hon var en ung okänd boliviansk medborgare, men med namnet Mishel. Nu får båda flickorna undervisning på hemmet så att de snart kan börja gå till skolan tillsammans med de andra flickorna.

Norma, 24 år, berättar
”Jag kom tillsammans med mina fyra syskon till hemmen då jag var 12 år. Vår mamma blev sjuk och kunde inte ta hand om oss och ingen annan heller. Vi hade ingenstans att bo. Vår morbror hjälpte oss att komma i kontakt med hemmen. Där fick min syster och jag möjlighet att bo tillsammans på flickhemmet och mina tre bröder fick bo på pojkhemmet. Vi hade hela tiden kontakt med varandra och träffades så ofta vi kunde. För oss syskon blev detta en fantastisk möjlighet till en framtid som vi inte hade tidigare. Hemmen blev familjen för oss. Det var en trygg och säker plats för oss att vara på, tillsammans med de övriga barnen. Vi fick gå i skola och här formades också våra personliga liv.

 

Det gick bra för mig i skolan och när jag gick ut gymnasiet fick jag och min syster ekonomisk hjälp från er för att kunna fortsätta studera på universitetet och det är jag så tacksam för. Det här har betytt så mycket för mig och min framtid. Efter fem år kunde jag och min syster avsluta våra studier. Min syster blev arkitekt och jag har nu tagit min slutliga examen som industriingenjör.

I dag arbetar jag med logistik och försäljning på ett företag.  Jag vill tacka er alla för denna möjlighet ni gav mig och mina syskon. Ni har hjälpt oss utan att kräva något tillbaka. För mig är ni föredömen av generositet och kärlek. Gud välsigne era liv och allt ni gör för oss”/Norma   

PS: Utbildningssystemet i Bolivia är annorlunda än vårt eget. När man har klarat universitetet så krävs ytterligare en examen för att få full behörighet. Då måste man klara en form av disputation då man skall försvara sina kunskaper framför en panel av lärare som gör utfrågningar. Norma klarade den med glans och fick 94/100 poäng.

Juan Gabriel
Som vi berättat om så många gånger tidigare får barn och ungdomar en ny möjlighet till framtid genom våra hem. När familjebanden bryts så finns vi där som en räddning.

Juan Gabriel kom till oss när han var 12 år. En vilsen grabb som saknade all trygghet i livet. Vi blev hans nya familj och allt förändrades. Juan Gabriel gick i skolan och när han blev äldre fick han en möjlighet att gå en svetsutbildning som vi då hade på pojkhemmet. Det var något som han gillade och ville fortsätta med. När han var färdig med sin skolgång började han söka arbete för att klara sig själv.

I dag arbetar Juan Gabriel på en stor skola där han bland annat svetsar, sköter VVS (vatten och avloppssystemet), trädgården, ansvarar för ljud, data i aulan/kyrksalen i skolan. Samtidigt går han en treårig ekonomiutbildning på kvällstid som han är klar med om drygt ett år. Det blev ett kärt återseende när våra ledare besökte honom på hans arbetsplats för en tid sedan.
Juan Gabriel hälsade och tackade alla som gett honom denna möjlighet i livet som han annars aldrig skulle fått.

Vårt uppdrag!
Barnens RäddningsArk är en ideell kristen organisation som vill försvara barnens rätt till ett liv och ge dem en framtid. Vi står på barnens sida, beredda att hjälpa i nöden så långt vi kan. I bibeln står det bland annat att vi skall ”visa omsorg om föräldralösa barn och änkor”. Det står också att störst av allt är kärleken och uppmanar oss att ta oss an dem som i mångas ögon inte har något värde. Barnen är de värdefullaste vi har att ta hand om. Deras framtid är vår framtid och vårat långsiktiga arbete i Bolivia är många gånger livsavgörande för barnen och den fortsatta vandringen framåt i livet.

När vi för över 30 år sedan bodde i Bolivia såg vi barn och ungdomar som levde på gatorna, i parker och små slumläger. De vandrade omkring med limburken under näsan och sniffade det starka skolimmet. Det gav en kort kick av berusning, men det skadade deras hjärnor och nervsystemet. Vi fick kärlek till gatubarnen i deras stora nöd och tillsammans med Ana María från Bolivia började vi hjälpa dessa trasiga och utsatta barn. Vi började dela ut mat på gatan. Hungriga, misshandlade och sniffande barn kom och köerna växte för varje dag. Det var så det började.
I dag arbetar vi förebyggande innan barnen hamnar i en gatumiljö som leder till missbruk, våld, sjukdom och en tidig död.

Åren har gått och de två hem vi byggt upp har räddat otaliga barn från undergång till en framtid som de annars aldrig hade fått. Vi känner stor ödmjukhet och djup tacksamhet att vi fått göra denna långa resa tillsammans med våra fantastiska vänner, ledare i Bolivia och alla andra här hemma som stått vid vår sida och gjort allt detta möjligt.
Javier och hans fru Jimena leder nu ett mycket respekterat arbetet sedan snart 25 år.

Första delmålet är redan nått!
I förra nyhetsbrevet kunde vi informera om att vi fått en god start på insamlingen.
Till vår stora glädje kan vi nu berätta att vi redan nått det första delmålet på 80 000 kr för att kunna påbörja en omfattande renovering och nödvändiga inköp. Vi kommer att börja med detta under hösten när våra ledare Bolivia fått in olika kostnadsförslag.

Hemmen fyllda till bristningsgränsen.
Vi har haft våra hem fyllda av barn under många år. Vi har i genomsnitt 75–80 barn/ungdomar fördelade på våra två hem. Hemmen slits naturligtvis hårt både ute och inne i de olika utrymmen som barnen disponerar. Båda hemmen är i mycket stora behov av inre och yttre renovering samt inköp av ny inredning. Bord, stolar, sängar, skåp för kläder och skolmaterial samt mycket annat.

Renovering och reparationer har tyvärr blivit eftersatt genom vår begränsade ekonomi och vi måste hela tiden prioritera. I första hand måste barnen få vad de behöver för det dagliga livet och det är det absolut viktigaste. Samtidigt är det inte trevligt för varken barnen eller personalen om lokalerna är nerslitna.

Vi har inga lyxiga lokaler, men vi vill samtidigt att lokalerna skall vara bra för barnen och att personalen skall trivas där de jobbar.

Nu kan vi inte vänta längre med att påbörja detta viktiga projekt. Vi prioriterar och tar det steg för steg.

Fortsätt gärna att vara med oss i detta viktiga projekt!

Stöd Till Renovering

 

 

Barnens behov i första hand!
De dagliga behoven som barnen har på olika områden är de absolut viktigaste för oss att kunna ge. Det är en utmaning vi har varje månad. Därför är ditt månatliga stöd så viktigt och avgörande.